Höstens klípp

Fredagen den 2 september hade en välfylld att-göra-lista: tippen, handla mat, handla kaninmat, handla present till helgens tjejkalas, hämta barn 1430 och så: klipptid för Lotten 1500. Mormor höll ögonen på Simon medan jag for Bromma runt, och han sov så snällt så. Det fortsatte han med när jag gick till skolan. Rasmus fick sparkcykla hem själv till mormor och vi promenerade till frissan. På vägen frågade jag- igen- hur hon skulle klippa sig. Och hon svarade- igen- "Som Linnéa".

Senast i veckan var det KRIG när håret skulle borstas. Arg/ frustrerad mamma som sa "du skulle behöva klippa håret kort!" och  tårsprutande dotter som med underläppen darrande ylade "men alla andra har långt hår".

Nu fick jag förklara att "om du klipper så mycket kan vi inte göra flätor". Dottern rykte på axlarna.

Så kom vi till frissan. Lotten for in med utsträckta armar och ett glatt "Ingrid". Hårtvätt och så upp i stolen. Och jo, hon skulle klippa sig som Linnéa.

Så satt hon där, min lilla prinsessa som nyss övergett det Rosa Träsket, och lockarna föll i drivor. Det var inte långt bort att jag grät en skvätt över att hon redan är så stor.