Förtiårsfirande part II

På torsdagen hämtade jag barnen vid tre och så åkte vi in till stan för att hämta pappa. Man kunde ju trott att det skulle gå ganska fort så dags på dan. Inte då. Genom Solna är det lus-trafik, bl a beroende på sjukhusbygget. Tjoho. Men vid 4 vände vi grillen söderut och påbörjade resan mot Kållered.
4/5 av dem som satt i bilen sov i princip fram till Nyköping och gyllene måsen. Även familjens minsting som fick äta och som fick ligga på mage en stund på bordet innan vi for vidare. GPSen varnade för långa köer vid Jönköping och hänvisade till en alternativ väg som vi valde. Mitt i alltihop hade tydligen köerna i Jkpg släppt, för plötsligt hickade det till i apparaten och vi dirigerades in på en liiiten skogsväg för att vända och ta oss tillbaka till vår normalrutt. Tjolahopp. Vi förlorade kanske 20 minuter på utflykten, så det var inte hela världen. Men irriterande var det.
Vi hann med ett stopp till med vällingvärmning, kisspaus och godisköp på en mack innan vi anlände till förtioåringens föräldrahem och ett dukat tebord vid halvelvatiden.

Fredagen grydde sen med underbart höstväder, så efter frukost masade vi oss ut i skogen. Fröken L skulle bada i lilla sjön i skogen. Vi var vuxet skeptiska, men badbyxor och handduk fick vi i alla fall bära med oss.

S åker sele i skogen. Tröjan har farmor stickat till storebror en gång för läääänge sen.

Badsjön i höststillhet

Beslutsam dam provar badtemperaturen

Beslutsam dam har nästan doppat sig. Notera den påbylsade fadern

Storebror håller koll från berget

Tja, hon SA ju att hon skulle bada...

Vi fikade på altanen, i solen, innan vi åkte till skoaffären med den nybadade. Hennes springskor var slut, och klackskor stod på önskelistan. Det blev kängor, klackskor, inomhusgympaskor till henne och pumps till mamma. Härligt! Färden fortsatte till det närbelägna möbelvaruhuset för att köpa bl a en kudde till barnstolen som dammats av till småkusinerna. Vinglas, kastrull, durkslag fick vi också med "när vi ändå var där". Skönt. Och hakklappar till dregelman...

En vila och en joggingtur senare var det Festdags. Lillasyster kom och gjorde efterrätter, och en stund senare kom hennes snuvige man och strax därpå storasyster med alla pojkarna,. Klang och jubel. R hade tjatat hela dan om "När KOMMER kusinerna?" Fantastiskt kul att de trivs så bra ihop.

S provar stol med nyinköpt stödkudde

Vi fick en fantastiskt middag med pimpad skagenröra och bubbel till förrätt, gratinerad fläskfilé med ris till huvudrätt och kladdigt rinniga underbara fondanter till efterrätt. Och så fick VI presenter!! Tillsammans fick vi en Nespressomaskin av kusinfamiljerna. En så jättebra present!! Snyggt svart också för att passa i vårt kök. Farmor och farfar presentade med en jätteflaska bubbel och presentkort på vardagsrumsrenovering. Nu har vi det skriftligt...

S spanar in kusinen? Farfar/morfar och farmor/mormor lagar mat och fixar in i det sista!

Gula husets första förtioåring, part I

Onsdag 14 september. Halv sju sångtåg med flagga och presenter. Tofflor (från önskelistan), regnponcho (mht att förtiåringen cyklar till t-banan), tekanna (svart för att matcha köket- den gamla har stått med mögligt te en gång för länge, tyckte jag) och så ett presentkort på ett förbättrat löpsteg!

Frukost på vit duk med nybakade scones garnerade med tårtljus. Juice, lyxyoghurt. Sen en vanlig skol- och arbetsdag. Dottern upplyste hela skolan om att pappa fyllde 40 och att vi fått scones till frukost.

Vid tre hämtade jag barnen. Vi skulle hinna hem i god tid för att förbereda lite fika + göra tårta innan pappa kom hem. Pyttsan. När jag kom till skolan ringde födelsedagsbarnet och var på väg hem. Oiiii. Bråttom!

Raska steg hem och duka på altanen, men vi hann inte klart så sonen fick uppehålla med legobygge i källaren. Sen var det bubbelvin och lite snacks som "fika".

Vi bokade bord på vårt stamhak vid Brommaplan och tog bussen i den soliga sensommarkvällen. Nachostallrik till förrätt att dela på, pasta, kött, hamburgare. Snabb service, helt OK käk. Buss hem. Ganska lagom.

Kvällen avslutades med lite vin och Obanwhisky. Ska det firas så ska det.

Det ska böjas i tid...

Fast det är väl raka spåret som gäller möjligen?!

12-veckorslördag med logistikkullerbyttor och middagsutflykter

Ola åkte till tävling 0900 efter att ha vaktat son från kl 06 så att den förkylda modern skulle få sova lite efter nattens äventyr. Lotten skulle på dans och Rasmus skulle till sin kompis. Hm. Hur skulle vi få ihop det!?

Jo, jag skickade dottern över kullen till dans- och skolkompisen så fick hon åka med dem, och med Simon på magen gick jag med Rasmus till kompisen på andra sidan Spångavägen. Och sen tog Simon och jag 117 och bytte till 179 och VIPS var vi också framme vid dansen i Vinsta och hann mata barn och titta på "uppvisningen" de sista minutrarna och prata med de andra skjutsande föräldrarna. Dottern fick åka med kompisen hem via Gyllene Måsen och herr junior och jag tog bussen igen. Han är en väldigt cool 12veckorsman. En liten tjej i tioårsåldern började prata med mig, och hon tyckte han var så söt. Lika stolt blir man varje gång!

Dottern kom hem strax efter fyra, och sen var det packning och iordninggörning för att hämta storsonen hos kompisen strax för fem för att sen fortsätta till goda vänner i Sollentuna för middag. Inga rena jeans fanns till sonen som ev var genomlortig och present skulle slås in till söndagens kalas eftersom sonen ev skulle sova över och... Harmoni som vanligt.

Det blev en trevlig kväll, i alla fall, med god mat och mycket skratt. Barnen leker otroligt bra ihop, så man märker inte så mycket av dem. Efter fördrinken gick vi ut och ringde Farfar som fyllde år. Han svarade- på Korsika!

Lilleman gick från famn till famn och var glad och nöjd. I hans "godispåse" låg en Räddabarnendocka som han genast dreglade ner och  som tydligen var smaskens att tugga på. Sen somnade han snällt på soffan och sov gott tills vi åkte hem vid ettiden...

Den här veckan har Simon börjat försöka styra händerna påtagligt mot sånt han ser- hans koncentrerade min är obetalbar- och han börjar kunna träffa rätt och åtminstone slå på grejerna. Ibland får han tag på det, och då vill han ha in det i munnen. Så fort det går, och så fort de utvecklas. Han "pratar", ligger snällt på mage, försöker gripa saker, skrattar och ler, och för bara 12 veckor sen var han en liten, liten groda med spinkiga ben och stora, mörka, allvarliga ögon.





Septemberlördag

Rasmus hade kompis på besök, Lotten var på kalas. Vädret var också just kalas. Och om man då inte har extra händer att kånka småsimonsar när man ska försöka plocka bort fallfrukt kan man lägga honom på gräsmattan. På en filt, på en sopsäck.

Tredje barnet får nog stå ut med en del konstigheter. Tur att Simon är ett förnöjt exemplar.

Höstens klípp

Fredagen den 2 september hade en välfylld att-göra-lista: tippen, handla mat, handla kaninmat, handla present till helgens tjejkalas, hämta barn 1430 och så: klipptid för Lotten 1500. Mormor höll ögonen på Simon medan jag for Bromma runt, och han sov så snällt så. Det fortsatte han med när jag gick till skolan. Rasmus fick sparkcykla hem själv till mormor och vi promenerade till frissan. På vägen frågade jag- igen- hur hon skulle klippa sig. Och hon svarade- igen- "Som Linnéa".

Senast i veckan var det KRIG när håret skulle borstas. Arg/ frustrerad mamma som sa "du skulle behöva klippa håret kort!" och  tårsprutande dotter som med underläppen darrande ylade "men alla andra har långt hår".

Nu fick jag förklara att "om du klipper så mycket kan vi inte göra flätor". Dottern rykte på axlarna.

Så kom vi till frissan. Lotten for in med utsträckta armar och ett glatt "Ingrid". Hårtvätt och så upp i stolen. Och jo, hon skulle klippa sig som Linnéa.

Så satt hon där, min lilla prinsessa som nyss övergett det Rosa Träsket, och lockarna föll i drivor. Det var inte långt bort att jag grät en skvätt över att hon redan är så stor.