Tvåmånaderskoll

Dags för första riktiga bebisbesiktningen hos barnläkaren! Vi åkte buss/ bärsele. Intressant notering är att lika få som reser sig och lämnar plats för gravida reser sig för bebisar som hänger på magen...

Simon sov och sov, vaknade lite när vi kom till väntrummet, men sen sov han igen. När det blev vår tur var det en nyväckt och magtom ung herre som skulle kläs av, vägas, mätas, vändas och knådas. Vid 2,5 månader är noteringen 6900 g och 64,5 cm. Precis på sina kurvor.

Naturligtvis kom frågan om vi övar magliggning. Nja, jag fick väl erkänna att det var ganska sällan, så jag blev tillsagd att "köra kort och ofta". Sen vände läkaren sonen på magen, och Simon lyfte väldresserat huvudet och överkroppen till synes utan ansträning. "Oj va stark han är". Även när läkaren skulle kolla ryggraden och tog över ryggen på sonen sa han att han var stark. Så, som den coola tredjegångsmorsa man nu är tänker jag helt enkelt inte överdriva magliggningsövandet.

Jag varnade för att han var en frikissare- varför kissa i blöja när folk skriker så kul om man passar på när blöjan är av? Och visst, när läkaren vände blicken mot mig för att förklara något så VIPS! Han siktade så snyggt att det såg ut som om det var läkaren som inte hunnit i tid till toa. Tjoho.



Så, sonen godkändes utan anmärkning och vi bussade hem oss igen. I solskenet. Jag lyckades återsöva honom i stora sängen när vi kom hem lagom till mormor kom. När vi fikat fick jag min halvtimmes röjtid. Från fyra var det selhängning som gällde, och sova skulle man INTE på kvällen. Det blir inte mycket gjort om man ska ha bebis i famnen!